Fakta om bioenergi

Vetenskapsakademien redovisar följande siffror för den svenska bioenergiproduktionen 2004:

Produktion
Skogsbruk 92 TWh
(varav import 12 TWh)
Jordbruk 4
Torv 4
Avfall 8
Summa 108 TWh

Användning
Värme 90 TWh
Elektricitet 6
Etanol 2
Förluster 10
Summa 108 TWh

Biobränslen svarar för 17 procent av Sveriges torala energitillförslel enligt KVA. Av dessa utgör skogsråvara 85 procent (dock är 11 procentenheter importerad). Användningen av etanol tillgodoses genom import.

Skogstillväxten är regelmässigt större än avverkningen i Sverige. Den totala volymen skog är ca 3 Gm3sk. Tillväxten är 101 Mm3sk och avverkningen 84 Mm3sk (2002). Eftersom endast drygt 80 procent av tillväxten avverkas ökar skogsförrådet vilket i energitermer motsvarar ca 75 TWh per år.

Enligt Per Olov Nilsson fördelar sig uttaget av energi år 2004 på 75,9 Mt(torrsubst) eller 380 TWh sålunda:

Energigenerering 80 TWh - 21 %
Skogsindustriella produkter 87 TWh - 23 %
Avverkningsrester kvar i skogen 137 TWh -36 %
Ökning av skogsförrådet 76 TWh - 20 %
(KVA sid 14)

Energigenereing utgörs till största delen av svartlut från massaindustrin (40 % är fjärrvärme o brförädl). Produkterna utgörs av pappersmassa och sågade trävaror (spånplattor tillverkas inte längre). Svartlut skulle kunna användas som råvara för fordonsbränsle men är ännu nödvändig för massainidustrins egen energiförsörjning.

Skogsforsk har bedömt att uttaget skulle kunna ökas med 20 procent till 2060 (bas 90 Mm3) dvs med 36 TWh. Skogsindustrierna anger 2006 att uttaget av avverkningsrester på 7 TWh skulle kunna höjas till 20,3 fördelat sålunda: grot 8 TWh, långa toppar 0,8, klena träd 3,0, övrig röjning 3,0, stubbar 5,1 och rötved 0,4. KVA drar slutsatsen att tillskottet skulle kunna bli ca 20 TWH utan att tära på kapitalet.

Resten av bioenergipotentialen finns huvudsakligen inom jordbruket. Sveriges jordbruksareal uppgår totalt till 3,2 miljoner ha, varav knappt 2,7 miljoner ha är åkermark och resten, drygt 0,5 är betesmark. De tre produktionssystem som har de bästa ekonomiska förutsättningarna är: Odling av vete för etanolproduktion, odling av oljeväxter för produktion av RME, och odling av
Salix (energiskog) för värme, el och drivmedel. Dessutom rekommenderas lantbrukarna
att satsa på gödselbaserad biogasproduktion. (Pål Börjesson Sou 2007:36)

Salix odlas idag på 14 000 ha. 50 000 ha (ev 2013) genererar 1,25 - 2 TWh. Idag 2006 produceras 0,2 TWh. Salix är impopulärt bland bönderna. Nyplanteringen har sjunkit till 300 ha år 2007. Odlingarna måste ligga inom 50 km från värmeverk. Ungefär 12 procent av åkermarken ligger i träda. Den skulle kunna tas i anspråk för salixodling och KVA bedömer potentialen till 10 TWh (kanske bara 8).

Avfall från kommunala reningsverk, animaliska biprodukter (framförallt slakteriavfall) och
gödsel tillför redan i dag 8 TWh, vilket borde kunna fördubblas fram till år 2020.

EU kräver att 10 procent av drivmedlen skall vara förnybara till 2020. Försiktiga uppskattningar visar att cirka 10 TWh inhemska drivmedel från skogsråvara skulle kunna produceras kring år 2020. Internationellt finns en betydande potential i produktion av andra generationens drivmedel från skogsbrukets och jordbrukets restprodukter enligt IEA:s nyligen gjorda prognos. Det torde vara realistiskt att uppnå den målsättning som satts upp av EU, nämligen att 10 % av drivmedel skall komma från biobränslen år 2020.

Det är dock inte säkert att konventionell biodrivmedelsproduktion kan tillåtas. De vanligaste grödorna (majs, raps, sockerrör) som odlas för att producera drivmedel ger ifrån sig dubbelt så mycket klimatpåverkande gaser som IPCC räknar med. Det är mikroorganismer som omvandlar kvävet i konstgödsel till kväveoxider. De grödor som omfattas av studien av Paul Crutzen orsakar alltså lika stor eller större klimatpåverkan som de fossila drivmedlen.

Oljan svarade för 207 TWh energiproduktion 2004 (32 % av 647). KVA redovisar ett räkneexempel där olja ersätts med koldioxidfri el med 12 TWh och med 16 TWh bioenergi vilket skulle leda till 73 TWh minskad oljeimprt. Detta skulle också genom ökad elanvändning (elplugginbilar) ge ökad energieffektivisering. Oljekommissionens förslag är alltså nåbart, menar KVA i sitt remissyttrande. (Mp uppger 86 TWh olja till transporter.)

Jfr mp:s pm 24/1-08

Energimyndigheten (juni -o7) bedömer att år 2016 kommer ny förnybar elproduktion (genom elcertifikaten) att generera 17 TWh el. Elexporten kommer att uppgå till bortåt 20 TWh år 2015 (s 61-62 i underlagsrapport nr 4). En höjning av drivmedelsskatten med 75 öre ger en minskning av GHG-utsläppen med 0,8 Mt (s 56) av 67,0 Mt 2005 (s 63) - dvs 1,2 procent.