Avkastning på eget och totalt kapital

Thomas Franzén, ordf i Finanskriskommittén, angriper avkastningskrav på 15-20 procent i DI debatt 10/11-11.

Betyder det att en bank bara kan köpa värdepapper som förväntas avkasta minst 15 procent? Det är naturligtvis en felsyn. Betyder det ens att ägarna får 15 procents avkastning på satsat kapital om det blir 15 procent på bankens egna kapital?

Det är först en fråga om hävstångseffekt. Om avkastningen på totalt kapital (100 re) är t ex 5 procent blir den mycket högre på eget kapital om det främmande kapitalet får klart lägre avkastning än 5 procent. Säg att hälften av kapitalet får 3 procent - dvs 0,03x0,5x100=1,5 re. Hela avkastningen är 5 re och då får det egna kapitalet 3,5 re. Avkastningen blir då 3,5/50=7 procent.

Om det egna kapitalet är 7 procent får FK 0,03x0,93x100=2,79 re och EK får 2,21 re som ger 2,21/7=31,6 procent.

Det betyder alltså inte att banken letar efter placeringar som ger mer än 30 procents avkastning. Vad banken måste försöka uppnå är goda utlåningsräntor i respektive segment av utlåningsmarknaden , ev andra intäkter, en närmast maximal utlåning inom ramen för kapitaltäckningskraven och så låga inlåningsräntor som möjligt inom respektive segment på inlåningsmarknaden.

Denna strävan att optimera verksamheten bör ha ett övergripande riktmärke i form av t ex avkastningen på eget kapital. Detta sätts av krav på utdelning, bolagsskattebetalningar och hur mycket marknaden växer. Ju mer marknaden växer desto mer kapital måste genereras så att sparade vinster/EK kan växa i samma takt.

Marknadens tillväxt borde normalt vara densamma som näringslivets och bostadsmarknadens tillväxt. Men om det sker ett skift i soliditetskraven för låntagarna kan marknaden tillfälligt avvika från den reala produktionsökningen plus inflation.

Dessa räknemässiga samband visar också att ju större kapitalkrav desto sämre räntor för in- och utlåning kan ges. En oklar parameter är utdelningen som, av vad Franzéns sagesman uppger, måste uppgå till minst 40 procent av vinsten.

Uppdat 13/11: Enligt börstabellerna har svenska banker en direktavkastning mellan 5 och 6,5 procent. P/e-talet ligger mellan 7 och 9. Det bekräftar att det delas ut "mer än 40 procent". Vinsten är ca 12,5 procent av börsvärdet och med 5,2 procents (Seb, Shb) davk blir det 42 procent. Om skatten därtill tar 26,3 procent återstår 32 procent till expansion/värdestegring.

Om börsvärdet sammanfaller med substansvärdet kan värdestegringen på lång sikt bara bli drygt 3 procent. Det verkar omöjligt om det finns inflation.