Depressionen på 20-talet i USA

Här har jag samlat några spridda iakttagelser.

Först en kommentar från min blogg den 12/3 2009:

"Kanske höjningen av styrräntan i USA 1920 var en motåtgärd mot den spekulativa högkonjunktur som utbrutit under senare delen av 1919. Politiken var motsägelsefull eftersom den federala budgeten underbalanserades mycket kraftigt budgetåret 1918/19 (rt).

Underskott samtidigt som man hade nästan full sysselsättning genom att exportindustrin gick för högtryck för leveranser till det krigshärjade Europa var ett misstag. Det ledde till inflation och inflationen förvärrades av en lagerboom som spekulerade i värre inflation. När sedan exporten föll tillbaka, finanspolitiken blev restriktiv med överskott och räntan höjdes på det kapital som fanns i lagren skedde ett tvärt omslag vid mitten av 1920. [BNP föll 24 procent 1920-21, enl NR. Detta motsägs av nyare forskning som anger några procent, diagram]

Priserna började sjunka och företagen vräkte ut sina lager på marknaden med ännu större prissänkningar som följd. Produktion och investeringar stannade av och 100 000 företag gick i konkurs.

När lagren hade uttömts behövde produktionen öka. Räntan sänktes och företagen fick kredit. Avbetalningshandeln introducerades på konsumentsidan. Produktionen ökade kraftigt under 1920-talet. Skattebaserna ökade och finanspolitken fortsatte att visa budgetöverskott under hela 20-talet."

Bytesbalansöverkottet minskade med 40 procent till 2,1 mdr $ 1921 (ehnet).

Länk till Cato Institute, National Review 7 jan 2009 om president Warren G Harding (1921-23) av Jim Powell där han beskrivs som den som bäst lyckades bekämpa en depression (som aldrig uppträdde under senare delen av 1920-talet). Artikeln handlar dock nästan inte alls om depressionen 1920-21.

Ett utdrag från Vita Husets redovisning (pdf) av de federala inkomsterna och utgifterna budgetåren 1919-1925, miljarder dollar:

18/19 ink 5,1 utg 18,4
19/20 ink 6,6 utg 6,4
20/21 ink 5,5 utg 5,1
21/22 ink 4,0 utg 3,3
22/23 ink 3,9 utg 3,1
23/24 ink 3,9 utg 2,9
24/25 ink 3,6 utg 2,6

Året före själva depressionen var budgetsaldot alltså minus 13,4 mdr (bå slutade 30/6 1919) under Wilson. Innan Harding blev president var underskottet borta - bå 19/20 visade ett överskott på 0,3. I mars 1921 blev Harding president och detta bå blev överskottet 0,5 mdr. I september hölls en stor arbetslöshetskonferens i Wash. Hardings första budget utföll med ett överskott på 0,7 mdr (21/22) och hans andra också med 0,7. Det tredje bå 23/24, som han bara upplevde en månad av, uttföll med ett överskott på 1,0 mdr dollar. Harding avled i aug 23. Han efterträddes av vicepresidenten Calvin Coolidge.

Harding sänkte skatterna och de federala utgifterna. Ännu 1929 var utgifterna mindre än 1922 vilket också gällde intäkterna. Någon inflation förekom inte. Den finansiella utvecklingen föreföll stabil under 20-talet. Men de reala var synnerligen expansiv och enligt min mening omöjlig att upprätthålla i det långa loppet.

Sysselsättningen sjönk med ca 2,5 milj pers 1921. En kraftig ökning skedde 1922 och 23 hade nivån från 20 överträffats. Diagram
Artikel i wikipedia
Ovanstående diagram också från eh.net visar att arbetslösheten ökade från 5 toll 9 procent 1921 för att sjunka tillbaka till 1920 års nivå 1923. Andra halvan av 20-talet låg arbetslösheten mellan 4 och 5 procent. Detta i motsats till vad Powell skriver i NR :

"The unemployment rate continued to decline, reaching an extraordinary low of 1.8 percent in 1926. Since then, the unemployment rate has been lower only once in wartime (1944), and never in peacetime."

Man kan undra hur statistiska uppgifter kan vara så disparata för USA.

Intressant är att historikerna finner att lönerna sjönk 10,2 procent i tillverkningsindustrin 1921 samtidigt som konsumentpriserna sjönk drygt 10 procent. Lantarbetarna drabbades dock av större lönesänkningar (30%).

Börsens utveckling hittar jag inte. Här nedan visas utvecklingen fån 1923 till 1930:
Från 1923 till hösten 1929 drygt tredubblades börskurserna (något verkar vara fel i tidsuppgifterna på x-axeln). Gene Smiley skriver:

"Charles Kindleberger (1973) and Peter Temin (1976) examined common stock yields and price-earnings ratios and found that the relative constancy did not suggest that stock prices were bid up unrealistically high in the late twenties.—Gary Santoni and Gerald Dwyer (1990) also failed to find evidence of a bubble in stock prices in 1928 and 1929.—Gerald Sirkin (1975) found that the implied growth rates of dividends required to justify stock prices in 1928 and 1929 were quite conservative and lower than post-Second World War dividend growth rates. "

Han menar dock att en viss övervärdering förekom (kanske 30 procent). Men börsnedgången orsakade inte depressionen som Galbraith menade 1954.


Mer om 30-talsdepressionen senare.