Kreditexpansion
Krediter har alltid varit möjliga att få. Teoretiskt hade dessa ingen inverkan på penningmängden och inflationen före banksystemets uppkomst. En köpman kunde låna ut av sina ihopsamlade vinster - i praktiken en hög silver- och guldmynt. Teorin haltade dock. Om mynten sattes i cirkulation efter att länge legat inlåsta borde prisnivån stiga. Men eftersom detta måste ske samtidigt för många personer, vilket var mindre vanligt, var inflationsproblemet negligerbart. Det var enbart upptäckten av nya guldfyndigheter som kunde ge inflation - t ex Inkaguldet.
Enligt historieskrivningen om penningväsendet var det guldsmederna i England på 1600-talet som blev embryot till de moderna bankerna. Folk deponerade sitt guld hos smederna och fick ett depositionsbevis i utbyte. Sådana bevis kunde användas vid affärstransaktioner istället för det mer besvärliga att gå till guldsmeden och lösa in depositionsbevisen mot guld.
Guldsmederna noterade att det mesta av guldet låg orört långa tider. De kunde därför låna ut en del av guldet mot ränta. Låntagaren satte guldet i cirkulation och efter en tid kom det tillbaka till guldsmederna. Dessa utfärdade nya depositionsbevis. Summan av dessa blev alltså större än det guld som fanns deponerat.
Efter en tid upptäckte guldsmederna att de direkt kunde ställa ut depositionsbevis mot ränta för dem som ville låna pengar. Om de inte ställde ut alltför många depositionsbevis gick det att klara de normala kraven på inlösen mot guld. Dessa depositionskontor fungerade nu som banker och kunde alltså skapa pengar. Genom att ägarna hade egna pengar kunde de alltid hävda att det var dessa pengar som användes för att täcka eventuella förluster när låntagare inte kunde betala tillbaka sina lån.
Eftersom depositionskontoren nu både har guld och fordringar på låntagare uppstår en ny förtjänstmöjlighet. Långivningen kan utökas till kunder som visar att de kan betala tillbaka. Depositionskontoren kan låna ut mera om deras låntagare är pålitliga och inte orsakar förluster. Skulle förlusterna bli betydande kommer insättarna av guld (depositionsinnehavarna) att bli oroliga och kanske fordra att få sitt guld. I normala fall är guld bara till besvär. Om bankerna har 10 procents täckning i guld kan kreditexpansionen bli ca 10 gånger det insatta guldet.
Enligt historieskrivningen om penningväsendet var det guldsmederna i England på 1600-talet som blev embryot till de moderna bankerna. Folk deponerade sitt guld hos smederna och fick ett depositionsbevis i utbyte. Sådana bevis kunde användas vid affärstransaktioner istället för det mer besvärliga att gå till guldsmeden och lösa in depositionsbevisen mot guld.
Guldsmederna noterade att det mesta av guldet låg orört långa tider. De kunde därför låna ut en del av guldet mot ränta. Låntagaren satte guldet i cirkulation och efter en tid kom det tillbaka till guldsmederna. Dessa utfärdade nya depositionsbevis. Summan av dessa blev alltså större än det guld som fanns deponerat.
Efter en tid upptäckte guldsmederna att de direkt kunde ställa ut depositionsbevis mot ränta för dem som ville låna pengar. Om de inte ställde ut alltför många depositionsbevis gick det att klara de normala kraven på inlösen mot guld. Dessa depositionskontor fungerade nu som banker och kunde alltså skapa pengar. Genom att ägarna hade egna pengar kunde de alltid hävda att det var dessa pengar som användes för att täcka eventuella förluster när låntagare inte kunde betala tillbaka sina lån.
Eftersom depositionskontoren nu både har guld och fordringar på låntagare uppstår en ny förtjänstmöjlighet. Långivningen kan utökas till kunder som visar att de kan betala tillbaka. Depositionskontoren kan låna ut mera om deras låntagare är pålitliga och inte orsakar förluster. Skulle förlusterna bli betydande kommer insättarna av guld (depositionsinnehavarna) att bli oroliga och kanske fordra att få sitt guld. I normala fall är guld bara till besvär. Om bankerna har 10 procents täckning i guld kan kreditexpansionen bli ca 10 gånger det insatta guldet.
Labels: finansiell ekonomi
0 Comments:
Post a Comment
<< Home