Stabiliseringspolitiken och krisen

Stabiliseringspolitiska teorier och dagens ekonomiska verklighet

Grovt sett finns det tre olika sorters kriser som vi måste förhålla oss till när det gäller ekonomisk politik:

1. Kriser som kommer utifrån via en minskad export

2. Konjunkturkriser som genererats av inhemska processer

3. Kriser i det finansiella systemet som ger upphov till kreditåtstramning

Stabiliseringspolitiken kan tänkas kunna förebygga, motverka, begränsa och kompensera kriser

Teorierna har olika ambitionsnivåer. Den keynesianska teorin säger att kriser kan motverkas effektivt så att det nästan inte blir några konjunktursvängningar. Den österrikiska skolan säger att konjunktursvängningar utgör en naturlig utrensning av svaga företag och felaktiga investeringar - stabiliseringspolitik förvärrar krisen. Wilhelm Röpke modifierade den österrikiska teorin och såg stabiliseringspolitikens roll som begränsande av krisen - man skulle förhindra en sekundär depression.

Dagens praktiska nationalekonomi domineras av den monetaristiska skolan där penningmängden och räntan står i centrum. Den akademiska teoribildningen har fram till finanskrisen till betydande del styrts av "sötvattensekonomerna" kring de Stora sjöarna i USA med Chicago i centrum. Genom teorin om rationella förväntningar har man trott sig kunna slå fast att ekonomiska kriser inte kan uppstå och därför är stabiliseringspolitik en icke-fråga.

Stabiliseringspolitikens medel är finanspolitik och penningpolitik. De är behäftade med svagheter i form av olika eftersläpningar - "lags". Dessutom finns en principiell teoridiskurs som ifrågasätter själva grunden för hanteringen av åtgärderna, dvs det hävdas att det finns ett tankefel i rekommendationerna.

Stimulanspolitik omöjlig - kan inte ge effekt

Stimulanspolitik gör ont värre

Stimulanspolitik leder till hyperinflation

Lånefinansoerade stimulanser gör kommande generationer till låneslavar

Viss stimulanspolitik ökar den offentliga sektorn utan saklig grund

Utan stimulanspolitik blir nedgången djup och långvarig

Typ 2) Bilindustrins kris

Typ 3) Finanskriserna 1910, 1931, 1991 i Sverige och 2008
Skuldkrisen i Europa

Kapitalismens kris?

Arbetslösheten

Är finanspakten lösningen i Europa?

USA?

En "lösning" förutsätter en ny syn på skulder.

Den 16 juni 2008 sade Reinfeldt i SvD: "När vi dessutom har avmattningstendenser i ekonomin är det ännu viktigare med fler åtgärder som höjer arbetsutbudet."